Elin

Inte ont anande sover jag sött i mina prinsesslakan med fönstret, som vanligt, lite på glänt... Plötsligt vaknar jag till av ett flaxande ljud. Jag tänder lampan och tittar upp mot fönstret. Först ser jag ingenting, men när ögonen väl har vant sig flyger jag ur sängen vid åsynen av världens största hoppetossande insekt!! Ni vet en sån där harkrank med långa ben och vingar. Fick snabbt tag på en gammal telefonkatalog att slå ihjäl krypet monstret med, men feg som jag är väntar jag en sekund för att se om den flyger ut istället. Det gör den inte. Nej, istället flyger den runt som en liten galning igenom mitt rum för att rätt som det är försvinna. Japp, ni läste rätt... spårlöst borta. Där stod jag, halv två på natten, helt paralyserad av skräck med den gamla telefonkatalogen i högsta hugg. Hur skulle jag nu kunna sova? När jag visste att den fanns någonstans i rummet.  Efter en lång stunds tvekan gick jag ändå mot sängen och la mig igen. DÅ (tack o lov!) dök den upp igen och den här gången var jag snabbare. Pang. Död. Men skräcken satt kvar i någon timme...